Mediegrillning

Media gillar att grilla, speciellt folk som är stora för något, tidningar, hemsidor. Folk som är kända, som kan ge rubriker.

Rubriker är det ända som är viktigt idag för stora tidningar, och med rubriker så grillar man gärna någon utan att tänka på vad som händer. Är man två tjejer så kan man ganska lätt grilla någon om man vill. Borde det inte finnas straff på att medvetet anmäla felaktiga grova brott, som i media skadar organisationer? Det är ett enkelt sätt att skada en organisations trovärdighet.

Jag tycker inte ens att media ska rapportera för mycket om att någon kanske är misstänkt för något grovt, när det visar sig att det inte är sant så har redan den stora skadan skett mot honom som person och mot eventuella organisationer.

Jag pratar såklart om dagens smutskastning mot Wikileaks, det har stått i alla stora svenska tidningar med stora rubriker att Assange varit skäligen misstänkt för Våldtäckt, visst det är ett hemskt brott. Det är det som gör rubrikerna smaskiga, och det är det som har kastat smuts på Wikileaks hela dagen, för att sedan på kvällen upplösas i att det visade sig inte vara så.

Skadan mot Assange själv och organisationen har redan skett? Borde det verkligen få gå till på det viset? Det är lite som att skicka greddelina kuvert till personerna fast, man låter tidningen skriva det istället så att de får se det när de läser morgontidningen på tunnelbanan och alla runtom ser att det är personen.

Jag tycker att det som sker då är en form av bestraffning och smutskastning helt utan grund, allt för smaskiga rubriker och att man säljer bättre då. Jag lovar att det finns många som läste nyheten på morgonen och missade den på kvällen, och går runt och tror på det fortfarande. Jag tycker att mediesverige ska kunna säga förlåt på ett bättre sätt efter sådana här händelser, och det händer hela tiden. Jag tycker inte att det är helt acceptabelt.

Utlandets media snappade inte upp det alls, det var i princip bara de större svenska tidningarna som gjorde detta.

Skulle man inte kunna ha greddelina sidor i tidningarna som är “dagens grillningssidor” med innehåll som faktiskt inte har någon grund alls att stå på? Så att folk vet att man inte kan te det seriöst någonstans?

Skadan mot Wikileaks är redan skedd, helt utan rättegång. Wikileaks lever mycket på förtroende, och sådana misstankar får folk att mista förtroendet. Fy på Svensk media. Sluta göra sådana här saker, spelar ingen roll vem det riktar sig mot.

Artiklar:

Julian Assange misstänkt för våldtäkt — Läser med smått intresse och inser, well no. Jag tror inte på detta.

Brottsmisstankarna skadar Wikileaks — Jag tror ju lita på att smutskastningen skadar den typen av organisation mest.

”Assange är sannolikt utsatt för en sexfälla” — No shit, det har hänt många gånger tidigare. Källa artikeln jag länkade.

Assange inte längre misstänkt — Jag känner choken komma, för det visste jag inte från början?

Sexbrottsmisstankarna en världsnyhet — Well no, ni har fel igen. En världsnyhet var det när PP skapade sitt samarbete med WikiLeaks, då dök det upp flera hundra nyheter i internationella medier på några timmar, men knappt något alls i Svenska tidningar.

Lite om XMPP och Googles dumhet

Jag gillar XMPP, det är ett trevligt protokoll, det är det ända IM protokollet som jag tycker är vettigt, och det är också det ända IM protokollet som jag använder över huvud taget.

En stor styrka med Jabber är att det är helt öppet och decentraliserat. Vem som helst kan sätta upp en Jabber-server på sin egna domän och köra med och komma åt resten av alla användare i hela det öppna nätverket. Det är fantastiskt. Innebörden är att du kan ha i stort sett full kontroll på vilken data som hamnar var.

Jabber fungerar på det viset att du tar en valfri klient, ansluter till en valfri server där du har konto och lägger till personer i din Roster(Kontaktlista), oavsett om de bor på en annan server eller ej, detta löses genom att servrarna pratar med varandra. Hur man håller reda på vem som är vem görs genom att de sparar ens JID, Jabber-ID. Det består av användarnamn@servernamn. På samma sätt som en epostadress.

Så om nu kalle@example.com ska prata med bertil@example.org, hur går det till? Hur hittar de varandra i nätverket? Hur appliceras krypteringen?

För vanlig chatt i Jabber så använder man delvis c2s(Client To Server) och s2s(Server To Server) anslutningar. Så resultatet när Kalle skriver till Bengt är att trafiken går såhär:
kalle@example.com –> example.com –> example.org –> bertil@example.org

Normaltsett så är alltid c2s och s2s anslutningarna krypterade, det innebär att man kan prata anonymt mellan olika servrar, och det skickas aldrig mer info än vad som är nödvändigt för att kommunikationen ska fungera. Sedan så kan du välja att skicka ut statusmeddelanden och sådant till dina vänner om du vill. Men vill du absolut inte haden funktionaliteten så kan du stänga av det i servern, om du kör egen server.

Jabber har även utmärkt stöd för att ha MUC(Multi User Chat, Kanaler), man måste av naturliga skäl ha kanalen bunden till något, som lämpligtvis en server. Så om Kalle Bertil och Adam är i samma MUC så ser det ut ungefär såhär när Kalle skickar ett meddelande:
kalle@example.com –> example.com –> muc.example.se –> kanalen@muc.example.se
Nu har han skickat ett meddelande till kanalen, och kanalens server håller reda på vilka deltagare kanalen har och skickar därefter ut det till alla deltagare på detta vis:
kanalen@muc.example.se –> muc.example.se –> example.org –> bertil@example.org
kanalen@muc.example.se –> muc.example.se –> example.im –> adam@example.im

På detta vis så behöver inte ens alla deltagare i denna MUC veta vad alla har för JID, det ända de behöver se är ett Nick som är obundet till JIDet. Trotts detta kan man skicka privata meddelanden till andra kanaldeltagare på detta vis:
kalle@example.com –> example.com –> muc.example.se –> kanalen@muc.example.se/Bertil –> example.org –> bertil@example.org

Jabber har även resurser, dessa gör att du kan vara inloggad på flera klienter samtidigt, det gör att göra en hel del tuffa saker med. Så Kalle kan ha en klient hemma, en på mobilen och en på jobbet. Och vara inloggad samtidigt. Då kan hans olika resurser se ut såhär:
kalle@example.com/Hemma,  kalle@example.com/Mobil, kalle@example.com/Jobbet

Så om man vill så kan man nu skriva till en specifik resurs, så det kommer till hans konto på hans mobil men inte till någon annan plats. Det vanligaste är att man skickar till alla platser personen är inloggad från, det är enkelt och man vet att det kommer fram. Jag vet ju inte om han glömde sin dator på på jobbet så det är inte nödvändigt att han ser det om jag bara skickar det dit.

Vad har dock Google med detta att göra? Och varför beskriver jag det som dumhet i min titel? Vad har de gjort? Har de ens gjort något?
Det Google har gjort nyligen gällande XMPP är att de har stängt av sin s2s-kryptering. En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Visst säkrar användningen fortfarande endel gällande skyddet av informationen som skickas, beroende på var man bryr sig om det mest. Om man inte vill att ens lokala IT-Admin ska kunna se innehållet så är det ganska lungt, men ändå.

Många Jabberservrar som körs är konfigruerade för att kräva just s2s-kryptering i sin konversation med andra servrar! Detta har lett till att Google har sänkt säkerheten och desseutom gjort sig själva inkompatibla med massor av Jabberservrar ute i världen som körs på privata servrar. Både neko.im och jabber.se är vettiga nog att kräva s2s-kryptering, vilket resulterar i att dess användare inte kan prata direkt mot Google talk kontakter.

Jag vet inte heller vems förlust det är, Googles eller XMPP’s, till en början tänkte jag att det var Googles förlust… Men sedan när jag tänkte mera på det kom jag mera in på banan, “Varför skulle de bry sig?”. Majoriteten av Google Talk användarna vet inte vad Jabber är. Så jag börjar luta mig åt att det är en förlust för XMPP, man har tidigare använt argument som “Har du gmail så har du jabberkonto, det är bara att skaffa en annan bättre klient!”. Men jag kan inte riktigt använda det längre, för jag känner inte att jag kan uppmana folk att köra på en Jabberserver som inte godkänner inkommande krypterade anslutningar.

Varför suger världen?

Slut på seglandet för mig

Jag sitter för närvarande på tåget, påväg hem från Göteborg. Jag har vart med ombord på Arwen i en vecka. Tyvärr så blev det inte så mycket seglande.

Vi satt fast ett par dagar vid Styrsö på grund av att det blåste på tok för mycket för att vi skulle klara av att segla i det vädret. Skutan skulle klarat det, men det var vi e besättningen som brast. Jag skulle nog troligtvis klara av att vara med i vädret som var, om jag hade varit mera tid ombord och hunnit lärt känna båten bättre. Men i sådana situationer så krävs det att alla ombord kan arbeta på lika nivå.

SMHI sa 15 sekundmeter, någon i fiskehamnen/gästhamnen där vi sökt skydd mätte upp 17 sekundmeter med sin utrustning.

Så vi ägnade en heldag åt att vara inregnade och inblåsta i en hamn där, inte så mycket man kan göra åt saken. Men med datorer och internet så blir allt bättre. Så vi ägnade tid åt att skyffla data fram och tillbaka hit och dit mellan datorer. Vi bytte disk och installerade om en laptop med trasigt grafikkort och bortriven skärm som skulle få agera musikserver med mpd.

Vi räddade Maries dator från Microsofts klor och installerade Ubuntu på den. Och räddade hennes externa disk från NTFS. Jag passade även på att reparera mitt system som jag förstört rätt mycket, när vi ändå höll på att installera om saker.

Och så fick vi chans att segla en dag, det var fint. Gick inte så fort, blåste för svagt. Och så kom det plastbåtar och seglade om oss med bara försegel på läsidan medan vi hade fulla segel uppe. Men de väger inte 15ton, vilket vi gjorde. Väger man 15 ton så krävs det lite mera vind ;)

Och så hamnade vi i Marstrand, någonstans inom västtrafiks sträckning på en ö i Göteborgs skärgård, tror jag. Något sådant. Där vi lade till. Det var ett trevligt litet samhälle.

Vi inledde gårdagen med att gå upp, och innan vi kunde äta frukost så var vi tvungna att fixa vatten, som vi hade slut på. Och det var fullt på andra sidan gästhamnen, där vattnet fanns så vi begav oss till en mack på andra sidan vattnet för att se om vi kunde få tag på vatten där. De hade såklart inget vatten.

Efter endel letande och väntande så kunde vi fylla vattentanken inte allt för långt ifrån vår kajplats. Success!

Som avslutning på gårdagen så var Jag, Marie och Sebastian ute och åt på kvällen. Riktigt god mat, men det kostade en slant om vi säger så. Men tja, god mat och trevligt sällskap en lagom varm kväll efter en lång dag är najs. Påväg ner till båten igen så kunde vi titta på solnedgången samtidigt som en gigantisk “Sailing Yach” kom inåkandes i hamnen. Den såg ut såhär: http://www.superyachttimes.com/images/4/626/pic2.jpg och hette Galaxia Douglas.

Maffig båt, med maffigt namn. Gigantisk var vad den var. Dock så tycker jag ju att det tuffare med båtar man seglar själv som inte är datorstyrda till 90% av seglingen. Men jag måste ändå gå med på att det är en häftig farkost.

Utöver detta har det blivit en hel del kampanjarbete utfört.

Bilder från min “semester” kommer dyka upp på internet senare. Jag har massor i kameran.

Det var kul att träffa alla, och ni får lycka till utan mig på er fortsatta segling!